Magnolian - Afasi & Filthy

I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar

Så stod han där och bara samla sina sinnen

Som om resten av dan inte var värt nåt att ha

Om han inte fick andas in av vinden

Och dom andra dom lät honom va

Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen

Och där kunde han stå och stirra sejblind på

Magnolian på andra sidan grinden

Tidigare var dom grannar som kom med matkassar

På väg hem ifrån jobbet möttes på gatan stanna och prata

Dom bodde gårdarna brevid varann

Och lät ungarna springa där emellan, alltid nån som hade tid med dom

Dom hade flyttat in ungefär vid samma tid

Sagt nåt i stil med lycka till och hjälpt varandra packa in

Grannsämjan dom emellan hade landsgränser mellan sej

Men icke desto mindre var dom samstämda

Men dom blev bemötta på olika sätt

Den ena med vördnad den andra med skepsis trot eller ej

Märkligt hur närliggande områden skiljer sej

Fina formuleringar kompletterar det bilden säger

I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar

Så stod han där och bara samla sina sinnen

Som om resten av dan inte var värt nåt att ha

Om han inte fick andas in av vinden

Och dom andra dom lät honom va

Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen

Och där kunde han stå och stirra sej blind på

Magnolian på andra sidan grinden

Här möttes kåkar ifrån 1800-talet med

Dom yngre lite fattigare och så var det med de

Tblev dom oroliga för ungdomarnas framfart

Var det för kaosartat skulle allt bara bli pannkaka?

Han var av en annan uppfattning och kände sej maktlös

Och rös när han tänkte på att

Det kändes lite grövre än att dom bara spelade ett spratt

När dom delade upp allt och placerade i fack

Där bodde mest grannar mot brott, mest pensionärer

Som kände marken är vår vi stannar och slåss för allt i världen

Det här är vårt det där är ert när allt kommer omkring

Får vi se hur svårt det är att förstå när det kommer en grind

I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar

Så stod han där och bara samla sina sinnen

Som om resten av dan inte var värt nåt att ha

Om han inte fick andas in av vinden

Och dom andra dom lät honom va

Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen

Och där kunde han stå och stirra sej blind på

Magnolian på andra sidan grinden

Det var gesten som han satte sej emot

Att han blev behandlad som en liten stackars idiot

En som inte hade nånting där att göra

Skulle inte springa som han ville och komma där och störa

Ett litet problem i bland många

Många med honom såg det bortom horisonten som en del i det långa

Hur det skiljer sej och hur man skiljer av

Och låter relationenerna gräva sin egen grav

Det var en sktisak det visste han

Men med en bitter smak blev det en principsak

Och så kom den dagen, grinden vid magnoliaträdet

Från och med nu så fick han bara känna doften av det

I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar

Så stod han där och bara samla sina sinnen

Som om resten av dan inte var värt nåt att ha

Om han inte fick andas in av vinden

Och dom andra dom lät honom va

Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen

Och där kunde han stå och stirra sej blind på

Magnolian på andra sidan grinden

Nel tardo pomeriggio quando il cibo era quasi pronto

Quindi è rimasto lì e ha appena ripreso i sensi

Come se il resto della giornata non valesse niente

Se non potesse respirare nel vento

E gli altri lo lasciarono andare

Probabilmente era altrettanto buono perché stava con i suoi pensieri in paradiso

E lì poteva stare in piedi e fissarsi ciecamente

Magnolia dall'altra parte del cancello

In precedenza, erano vicini che venivano con i sacchetti della spesa

Tornando a casa dal lavoro, si sono incontrati per strada per fermarsi a parlare

Vivevano le fattorie una accanto all'altra

E lascia che i bambini corrano in mezzo, sempre qualcuno che ha avuto tempo con loro

Si erano trasferiti più o meno alla stessa ora

Dissero qualcosa nello stile di buona fortuna e si aiutarono a vicenda a concludere

L'accordo di vicinato tra loro aveva confini nazionali tra di loro

Ma comunque erano d'accordo

Ma sono stati trattati in modi diversi

Uno con riverenza l'altro con scetticismo o meno

Strano come differiscano le aree vicine

La bella formulazione completa ciò che dice l'immagine

Nel tardo pomeriggio quando il cibo era quasi pronto

Quindi è rimasto lì e ha appena ripreso i sensi

Come se il resto della giornata non valesse niente

Se non potesse respirare nel vento

E gli altri lo lasciarono andare

Probabilmente era altrettanto buono perché stava con i suoi pensieri in paradiso

E lì poteva stare in piedi e fissarlo ciecamente

Magnolia dall'altra parte del cancello

Qui si incontravano le capanne del XIX secolo

I più giovani sono un po' più poveri e così è stato con loro

Si sono preoccupati per i progressi dei giovani

Era troppo caotico, sarebbe stato tutto solo un pancake?

Era di un'opinione diversa e si sentiva impotente

E rabbrividì quando ci pensò

Sembrava un po' più duro di quello che stavano solo facendo uno scherzo

Quando hanno diviso tutto e messo negli scomparti

La maggior parte dei vicini viveva lì contro la criminalità, per lo più pensionati

Chi sapeva che il terreno è nostro ci fermiamo e combattiamo per tutto nel mondo

Questo è nostro, dopotutto è tuo

Vediamo quanto è difficile capire quando arriva un cancello

Nel tardo pomeriggio quando il cibo era quasi pronto

Quindi è rimasto lì e ha appena ripreso i sensi

Come se il resto della giornata non valesse niente

Se non potesse respirare nel vento

E gli altri lo lasciarono andare

Probabilmente era altrettanto buono perché stava con i suoi pensieri in paradiso

E lì poteva stare in piedi e fissarlo ciecamente

Magnolia dall'altra parte del cancello

Era il gesto a cui si opponeva

Che è stato trattato come un piccolo povero idiota

Uno che non aveva niente da fare lì

Non sarebbe corso come voleva, sarebbe arrivato lì e non avrebbe disturbato

Un piccolo problema tra i tanti

Molti con lui lo vedevano oltre l'orizzonte come parte del lungo periodo

Come si differenzia e come differenziarsi

E lascia che le relazioni si scavino la fossa

Era una truffa che conosceva

Ma con un sapore amaro, divenne una questione di principio

E poi venne quel giorno, il cancello vicino all'albero di magnolia

D'ora in poi, poteva solo annusarlo

Nel tardo pomeriggio quando il cibo era quasi pronto

Quindi è rimasto lì e ha appena ripreso i sensi

Come se il resto della giornata non valesse niente

Se non potesse respirare nel vento

E gli altri lo lasciarono andare

Probabilmente era altrettanto buono perché stava con i suoi pensieri in paradiso

E lì poteva stare in piedi e fissarlo ciecamente

Magnolia dall'altra parte del cancello