Suzanne (Suzanne) - Anni-Frid Lyngstad

Suzanne tar dej med hem till sej nära floden

Du kan höra båtar ljuda sent på natten bredvid henne

När du vet att hon är tokig är det därför du är där

Och hon bjuder te och frukter komna ända ifrån Kina

Och just när du ska säga: Jag har ingen kärlek till dej

Får hon in dej på sin våglängd och hon låter floden svara

Att du alltid älskat henne

Och visst vill du gå med henne, när du följer är allt väl

Och hon vet att det är sanning

Att du har snuddat hennes kropp med din själ

Jesus var en sjöman den gång han gick på vattnet

Och hans ögon sökte länge från ett ödsligt torn av trä

Och när han visste säkert bara drunknade hans kunskap

Sa han: alla ska bli sjömän tills dess havet ger dom frihet

Men själv så var han bruten långt innan himlen syntes

Försakad, nästan mänsklig, han sjönk inför din visdom

Som en sten…

Och visst vill du följa honom, när du följer är allt väl

Och kanhända är det sanning

Att han har snuddat vid din kropp med sin själ

Nu tar Suzanne din hand och hon leder dej till floden

Hon är klädd i lump och fjädrar som nån annan burit förut

Solen flödar lugnt som honung ner på din och flodens drottning

Och hon visar för ditt öga där bland sopor och bland blommor

Finns det hjältar mitt bland sjögräs, det finns barn i någons morgon

Som är svaga för nåns kärlek, där finns svagheten för evigt

Och Suzanne håller spegeln

Och visst vill du gå med henne, när ni följs åt är allt väl

Och du vet att det är sanning

Att hon har snuddat vid din kropp med sin själ

Suzanne ti porta a casa vicino al fiume

Puoi sentire le barche che suonano a tarda notte accanto a lei

Quando sai che è pazza, ecco perché sei lì

E offre tè e frutta da tutta la Cina

E proprio quando stai per dire: non ti amo

Ti fa entrare sulla sua lunghezza d'onda e lascia che il fiume risponda

Che l'hai sempre amata

E ovviamente vuoi andare con lei, quando la segui, va tutto bene

E lei sa che è vero

Che hai toccato il suo corpo con la tua anima

Gesù era un marinaio quando andò in acqua

E i suoi occhi cercarono a lungo da una desolata torre di legno

E quando ha saputo per certo, la sua conoscenza è appena annegata

Disse: tutti diventeranno marinai finché il mare non darà loro la libertà

Ma lui stesso era distrutto molto prima che apparisse il cielo

Abbandonato, quasi umano, affondò davanti alla tua saggezza

Come una pietra…

E ovviamente vuoi seguirlo, quando lo segui va tutto bene

E forse è vero

Che ha toccato il tuo corpo con la sua anima

Ora Suzanne ti prende la mano e ti conduce al fiume

È vestita con stracci e piume che qualcun altro ha indossato prima

Il sole scorre calmo come miele su di te e sulla regina del fiume

E si mostra al tuo occhio là tra immondizia e tra i fiori

Ci sono eroi in mezzo alle alghe, ci sono bambini nella mattina di qualcuno

Chi è debole per l'amore di qualcuno, c'è la debolezza per sempre

E Suzanne tiene lo specchio

E ovviamente vuoi andare con lei, quando vi seguite va tutto bene

E sai che è vero

Che ha toccato il tuo corpo con la sua anima