Nu vänder året - Arne Weise

Nu vender året — i mørka spåret

en glimt av vårens lys — bland tunge skyar

En istapp blänker — jag går och tänker

snart blommar det kring hus — i late byar

En gråsparv gjenar — bland våta grenar

og søker frusna bær — i bleke solen.

jag bare menar — hva oss förenar

i just at finnas her — rett nære polen.

Och gråsparv tänk ett tag — tänk deg — at du og jag

at vi drog bort ett slag — til evig grönska

Non stans där sol hver dag — er snudd på vederlag

Sei meg Sei meg sei meg sei meg sei meg sei meg

skulle det du det önska

Vår plats på jorden — tro meg på orden

er her bland skog og sten — og eng og hagar.

Der vinter fryser — der våren lyser

og høsten klar og ren — efter sommerdager.

Ora l'anno sta girando - nella pista oscura

un barlume di luce primaverile — tra nuvole pesanti

Un ghiacciolo luccica : cammino e penso

presto fiorisce intorno alle case, negli ultimi villaggi

Un passero grigio dà fastidio — tra i rami bagnati

e alla ricerca di bacche congelate - nel sole pallido.

intendo solo ... cosa ci unisce

nel solo essere qui - proprio vicino al palo.

E il passero domestico pensa per un po' - pensa tu - che io e te

che abbiamo tirato indietro un colpo - al verde eterno

Non sta dove il sole ogni giorno — il tuo accendi il risarcimento

Dimmi dimmi dimmi dimmi dimmi dimmi dimmi

lo vorresti

Il nostro posto sulla terra: credetemi sulla parola

qui tra boschi e pietre - e prati e pascoli.

Dove l'inverno gela, dove risplende la primavera

e il raccolto pronto e pulito - dopo i giorni estivi.