Dumskallarnas sammansvärjning - Vi som älskade varandra så mycket

Det är nåt jag måste säga dig

Vi har sett det förut och det skrämmer mig

Jag är livrädd

Det finns så mycket vi kan prata om

Det skapas konflikter

Det blir vi mot dem

Rädslan växer, rädslan

Vi stirrar ned i avgrunden snart

Vi borde lyssna på en annan röst när det gör ont

Vi borde erbjuda tröst

I en värld som sover, vakna upp

Våra röster, våra sånger får inte tystna

I en värld som sover, vakna upp

Våra tankar, våra känslor får inte svartna

I en värld som sover

Mörkret äter ljuset

Vi sover med öppna ögon

Lögnen fräter sönder

Vi lyssnar men vi hör ingenting

Rädslan väcker hatet

Låsta dörrar, hjärtan

Utan varandra vi har ingenting

Vi glömmer, vi glömmer

Förlåter, förlåter

Upprepas, upprepas

Förlåter, förlåter

Vi glömmer, vi glömmer

Förlåter, förlåter

Upprepas, upprepas

Förlåter, förlåter

Vi glömmer, vi glömmer

Förlåter, förlåter

Upprepas, upprepas

Förlåter, förlåter

Samma sagor som vi hört förut

Ett bottenlöst hat som ej vill ta slut

Nya röster säger samma sak

Som leder till rädsla, som leder till hat

Tappar tanken, tappar bort din röst

Det ser mörkt ut nu, hittar ingen tröst

Samma mardröm spelas upp igen

Det är alltid mörkast innan gryningen

I en värld som sover, vakna upp

Våra röster, våra sånger får inte tystna

I en värld som sover, vakna upp

Våra tankar, våra känslor får inte svartna

I en värld som sover, vakna upp

Våra röster, våra sånger får inte tystna

I en värld som sover

Mörkret äter ljuset

I en värld som sover, vakna upp

Lögnen fräter sönder

I en värld som sover, vakna upp

Rädslan väcker hatet

I en värld som sover, vakna upp

Stängda ögon, stängda hjärtan

È qualcosa che devo dirti

L'abbiamo già visto e mi fa paura

Sono spaventato a morte

C'è così tanto di cui possiamo parlare

Si creano conflitti

Saremo contro di loro

La paura cresce, la paura

Presto guarderemo nell'abisso

Dovremmo ascoltare un'altra voce quando fa male

Dovremmo offrire conforto

In un mondo addormentato, svegliati

Le nostre voci, le nostre canzoni non devono essere messe a tacere

In un mondo addormentato, svegliati

I nostri pensieri, le nostre emozioni non devono essere anneriti

In un mondo che dorme

L'oscurità mangia la luce

Dormiamo ad occhi aperti

La bugia si corrode

Ascoltiamo ma non sentiamo nulla

La paura suscita odio

Porte chiuse, cuori

Senza l'altro non abbiamo niente

Dimentichiamo, dimentichiamo

Perdona, perdona

Ripetuto, ripetuto

Perdona, perdona

Dimentichiamo, dimentichiamo

Perdona, perdona

Ripetuto, ripetuto

Perdona, perdona

Dimentichiamo, dimentichiamo

Perdona, perdona

Ripetuto, ripetuto

Perdona, perdona

Le stesse storie che abbiamo sentito prima

Un odio senza fondo che non vuole finire

Nuove voci dicono la stessa cosa

Che porta alla paura, che porta all'odio

Perde il pensiero, perde la voce

Sembra buio ora, non trova consolazione

Si gioca di nuovo lo stesso incubo

È sempre più buio prima dell'alba

In un mondo addormentato, svegliati

Le nostre voci, le nostre canzoni non devono essere messe a tacere

In un mondo addormentato, svegliati

I nostri pensieri, le nostre emozioni non devono essere anneriti

In un mondo addormentato, svegliati

Le nostre voci, le nostre canzoni non devono essere messe a tacere

In un mondo che dorme

L'oscurità mangia la luce

In un mondo addormentato, svegliati

La bugia si corrode

In un mondo addormentato, svegliati

La paura suscita odio

In un mondo addormentato, svegliati

Occhi chiusi, cuori chiusi