Koppången -

Här är stillhet och tystnad

Nu när marken färgats vit

Från den trygga, gamla kyrkan

Klingar sången ända hit

Jag har stannat vid vägen

För att vila mig ett tag

Och blev fångad i det gränsland

Som förenar natt och dag

Och ett sken ifrån ljusen

Bakom fönstrets välvda ram

Har förenat dom själar

Som finns med oss här i tiden

Och jag vet att dom som har lämnat oss

Har förstått att vi är

Liksom fladdrande lågor

Så länge vi är här

Och där bland gnistrande stjärnor

Som förbleknar en och en

Kommer livet väldigt nära

Som en skymt av sanningen

Vi är fångar i tiden

Som ett avtryck av en hand

På ett frostigt gammalt fönster

Som fått nåd av tidens tand

En sekund är jag evig

Och sen vet jag inget mer

Bara ett, att jag lever lika fullt som någon annan

Jag är här och mitt på en frusen väg

Finns det värme ändå

Fastän snön börjar falla

Och himmelen blir grå

Och ett sken ifrån ljusen

Bakom fönstrets välvda ram

Har förenat dom själar

Som finns med oss här i tiden

Och jag vet att dom som har lämnat oss

Har förstått att vi är

Liksom fladdrande lågor

Så länge vi är här

Qui c'è silenzio e silenzio

Ora che il terreno è colorato di bianco

Dalla cassaforte, vecchia chiesa

La canzone suona fin qui

Mi sono fermato per strada

Per riposarmi un po'

E fu catturato in quella terra di confine

Che unisce notte e giorno

E il bagliore delle candele

Dietro la cornice ad arco della finestra

Ha unito le anime

Che è con noi qui in tempo

E conosco coloro che ci hanno lasciato

Hanno capito che lo siamo

Come fiamme svolazzanti

Finché siamo qui

E lì tra le stelle scintillanti

Che svanisce uno per uno

La vita si avvicina molto

Come un assaggio della verità

Siamo prigionieri del tempo

Come impronta di una mano

Su una gelida vecchia finestra

Chi ha ricevuto grazia dai segni del tempo

Un secondo sono eterno

E poi non so più niente

Solo uno, che vivo pieno come chiunque altro

Sono qui e in mezzo a una strada ghiacciata

C'è comunque calore?

Anche se la neve sta iniziando a cadere

E il cielo diventa grigio

E il bagliore delle candele

Dietro la cornice ad arco della finestra

Ha unito le anime

Che è con noi qui in tempo

E conosco coloro che ci hanno lasciato

Hanno capito che lo siamo

Come fiamme svolazzanti

Finché siamo qui