Labyrinten - One More Time

Eko, eko, är det enda jag hör

Ödslig tystnad, bara vindarnas kör

Jag vandrar i en enslig skog

Bland träd och buskar och snår

Jag undrar om jag någonsin

Kommer hitta en väg härifrån?

Iakttagen, men ingen syns till

Kuslig stämning, som ett ödets sigill

Kan inte minnas vad som hänt

Och hur jag hamnade här

Jag märker plötsligt kråkorna

Som på avstånd följer min färd

Dimman tätnar, jag ser ingenting

Allting andas av liv och av död

Så förvirrad jag vacklar omkring

En skrämmande labyrint — men skön

Trött och matt och jag känner mig svag

Måste vila och tänka ett tag

Jag ser ett gammalt slitet hus

Som nötts av stormar och regn

Då vänder plötsligt kråkorna

Och jag står här helt ensam igen

Dimman tätnar, jag ser ingenting

Allting andas av liv och av död

Så förvirrad jag vacklar omkring

En skrämmande labyrint — men skön

Dimman tätnar, jag ser knappt någonting

Så förvirrad jag vacklar omkring

Hasar bortåt mot huset jag sett

Står vid dörren och känner mig rädd

Dörren öppnas och jag kliver in

Kalla kårar — ingen syns till… eller…

Eko, eko, det enda jag hör

Ödslig tystnad, bara råttor som stör

Jag vandrar i ett ensligt hus

Det går inte att vända om

Och undrar om jag någonsin

Kommer hitta en väg härifrån

L'eco, l'eco, è l'unica cosa che sento

Silenzio desolato, soffia solo il vento

Cammino in una foresta solitaria

Tra alberi e arbusti e boschetti

Mi chiedo se mai

Troverà una via d'uscita da qui?

Osservato, ma non si vede nessuno

Atmosfera inquietante, come un sigillo del destino

Non riesco a ricordare cosa sia successo

E come sono finito qui

Improvvisamente noto i corvi

Che da lontano segue il mio viaggio

La nebbia si addensa, non vedo niente

Tutto respira di vita e di morte

Così confuso che barcollo

Un labirinto spaventoso - ma bellissimo

Stanco e ottuso e mi sento debole

Deve riposare e pensare per un po'

Vedo una vecchia casa logora

Indossato da temporali e pioggia

Poi all'improvviso i corvi si girano

E rimango qui di nuovo tutto solo

La nebbia si addensa, non vedo niente

Tutto respira di vita e di morte

Così confuso che barcollo

Un labirinto spaventoso - ma bellissimo

La nebbia si sta addensando, riesco a malapena a vedere nulla

Così confuso che barcollo

Fastidio verso la casa che ho visto

Stare alla porta e sentirsi spaventati

La porta si apre e io entro

Cold corps - nessuno è visibile a... o...

Eco, eco, l'unica cosa che sento

Silenzio desolato, solo topi inquietanti

Sto camminando in una casa solitaria

Non è possibile voltarsi

E mi chiedo se mai

Troverà una via da qui