Är du som Jag? - Oslo Ess

Var du som jag, var du som jag

Var du som jag när du var mellomstadiebarn?

Varje dag, som du var svag

Så var det ingen där som kände likadant?

Hade du en familj här, och en familj där

En klump i halsen när allting gick isär

Jag vet det gör ont när allt annat än det värsta är för bra för att vara sant

Tryggheten drar

Men oron är kvar

När mörkret faller

Och det är en evighet till dag

Varje sekund

Varje stund blir så tung

När hoppet sviker

Och ingen svarar när man ber

Oskarshamn, nitton-hundra-åttisju

I en ålder där tårar var tabu

Så jag sa «fröken, jag tror att jag är sjuk»

Och fick gå hem men fick utegångsförbud

Och en vit lögn här, och en annan lögn där

En sten i magen som ställde till besvär

Fan och det är ont när allt annat än det värsta är för bra för att vara sant

Tryggheten drar

Men oron är kvar

När mörkret faller

Och det är en evighet till dag

Och varje sekund

Varje stund blir så tung

När hoppet sviker

Och ingen svarar när man ber

Hej!

Är du som jag?

Är du som jag?

Ge aldrig upp mot det som förstör

Är du som jag

Tror du som jag den dag idag att du och jag ska se nåt nytt när vi dör?

Ta det du har

Och se fram mot en dag

När mörkret vikrer

Och det blir bättre dag för dag

Håll ut ännu en dag

Det kan vända redan idag!

Och tro mig

Det skal blir bättre dag för dag

Oh!

Hej!

Eri come me, eri come me

Eri come me quando eri un ragazzino delle medie?

Ogni giorno che eri debole

Quindi nessuno lì si sentiva allo stesso modo?

Avevi una famiglia qui e una famiglia là

Un groppo in gola quando tutto è andato in pezzi

So che fa male quando tutto tranne il peggio è troppo bello per essere vero

La sicurezza tira

Ma la preoccupazione resta

Quando cala il buio

Ed è un'eternità al giorno

Ogni secondo

Ogni momento diventa così pesante

Quando la speranza viene meno

E nessuno risponde quando preghi

Oskarshamn, millenovecentottantasette

In un'età in cui le lacrime erano tabù

Quindi ho detto "signorina, penso di essere malato"

E dovevo tornare a casa, ma c'era il coprifuoco

E un bianco giacciono qui, e un altro giacciono là

Una pietra nello stomaco che ha causato disagio

Dannazione e fa male quando tutto tranne il peggio è troppo bello per essere vero

La sicurezza tira

Ma la preoccupazione resta

Quando cala il buio

Ed è un'eternità al giorno

E ogni secondo

Ogni momento diventa così pesante

Quando la speranza viene meno

E nessuno risponde quando preghi

Ehi!

Sei come me?

Sei come me?

Non rinunciare mai a ciò che distrugge

Sei come me?

Pensi come me oggi che io e te vedremo qualcosa di nuovo quando moriremo?

Prendi quello che hai

E attendo con ansia un giorno

Quando l'oscurità si allontana

E migliora giorno dopo giorno

Resisti un altro giorno

Può girare intorno oggi!

E credimi

Andrà meglio giorno dopo giorno

Oh!

Ehi!