Han liknar mig - Patrik Isaksson

Hej, jag heter Julien

Jag bor mitt under dig

Vi har flyttat hit från London

Du kanske har sett mig

Jag bor här ensam med min mamma

På två rum och kök

Blåtiran runt ögat fick jag

När jag spillde ut min mjölk

Här står ett barn med ett rum fullt av minnen

Där varje slag han fått har byggt upp hans ensamhet

Här står ett barn med ett trasigt inre

Och när jag blundar ser jag att det barnet liknar mig

Ja, när jag blundar ser jag att det barnet liknar mig

Ibland så ser jag Julien

I vita bergens park

Han ser ut som alla andra

Men jag kan hans fall

För varje natt så hör jag

Hur han gråter utan tröst

Medan hans mamma super skallen

Utan vett och utan sans

Här står ett barn med ett rum fullt av minnen

Där varje slag han fått har byggt upp hans ensamhet

Här står ett barn med ett trasigt inre

Och när jag blundar ser jag att det barnet liknar mig

Ja, när jag blundar ser jag att det barnet liknar mig

Ja, jag vet vad jag ska göra

Nu står han här mitt framför mig

Och sträcker ut sin hand

Han säger «Please, forgive me I don’t know where to turn to»

Jag säger «Välkommen in, kom sätt dig här»

Och tar fram telefon

Och när han somnat still i soffan

Slår jag 112

Här står ett barn med ett rum fullt av minnen

Där varje slag han fått har byggt upp hans ensamhet

Här står ett barn med ett trasigt inre

Och när jag blundar ser jag att det barnet liknar mig

Ja, när jag blundar ser jag att det barnet liknar mig

Ja, när jag blundar ser jag att det barnet liknar mig

Nu kanske jag får sova

Nu har jag gjort vad jag kan

Det är en gudagåva

Att få somna in tryggt

Ciao, mi chiamo Julien

Vivo in mezzo a te

Ci siamo trasferiti qui da Londra

Potresti avermi visto

Vivo qui da solo con mia madre

In due stanze e una cucina

Ho il livido intorno all'occhio

Quando ho versato il mio latte

Ecco un bambino con una stanza piena di ricordi

Dove ogni colpo che ha ricevuto ha costruito la sua solitudine

Ecco un bambino con l'interno rotto

E quando chiudo gli occhi, vedo che quel bambino è come me

Sì, quando chiudo gli occhi vedo che quel bambino è come me

A volte vedo Julien

Nel parco della montagna bianca

Assomiglia a tutti gli altri

Ma conosco il suo caso

Per ogni notte che sento

Come piange senza consolazione

Mentre sua madre super teschio

Senza senso e senza senso

Ecco un bambino con una stanza piena di ricordi

Dove ogni colpo che ha ricevuto ha costruito la sua solitudine

Ecco un bambino con l'interno rotto

E quando chiudo gli occhi, vedo che quel bambino è come me

Sì, quando chiudo gli occhi vedo che quel bambino è come me

Sì, so cosa fare

Ora è proprio di fronte a me

E allunga la mano

Dice "Per favore, perdonami, non so a chi rivolgermi"

Dico «Benvenuto, vieni a sederti qui»

E prende il telefono

E quando si addormentò ancora sul divano

Compongo il 112

Ecco un bambino con una stanza piena di ricordi

Dove ogni colpo che ha ricevuto ha costruito la sua solitudine

Ecco un bambino con l'interno rotto

E quando chiudo gli occhi, vedo che quel bambino è come me

Sì, quando chiudo gli occhi vedo che quel bambino è come me

Sì, quando chiudo gli occhi vedo che quel bambino è come me

Ora forse posso dormire

Ora ho fatto quello che potevo

È una manna dal cielo

Per poter addormentarsi in sicurezza