Blues från Sverige - Tomas Andersson Wij

Jag har ett rum på Statt i Hudiksvall

Jag hålls vaken av ett Delsboband som spelar 'Desolation row'

Jag har stått i sorlet och lyssnat på en man som förlorat sin familj

Och jobbet på firman — han lovar att hämnas

Den här stans prinsessa hade återvänt från Bologna

Innan jag gick sa hon 'jag gifter mig gärna med dig till sommarn'

'Okej?'

Och dom tunga isflaken driver längs Ljusnans vatten

I en förort till livet sväljs natten och anden lämnar flaskan

Vi har fyllt alla rum till bredden men dom ekar tomt ändå

Jag är uppe i natt och skriver en blues från Sverige

Det är en tidig morgon och dimmar hänger mellan träden

Jag går ensam genom Jesusparken och hör Malmö vakna

För sådär 40 år sen åt sig grävskopor genom staden

Och man stöpte den nya sköna världen i cement och glömska

Sen när husen stod skinande höga gick Malmöpampen

Med partinål på finkostymen och dränkte sig i sundet

Nu drar snålvinden in genom den osynliga sprickan

I ett inglasat centrum irrar mänskan

Hon har glömt adressen

Vi har fyllt alla rum till bredden men dom ekar tomt ändå

Jag står på scen i natt och sjunger en blues från Sverige

Det är trångt och svettigt och högt i den lilla baren

Jenny limmar på webdesignen som var popstjärna '92

Och en trist journalist spelar skivor från sin bästa tid

Han vill ha en famn att somna i

— hon vill ses och fika

Och NK-klockan snurrar över nattrafiken

'Tjena killen, hur går det med musiken?

Har du träffat nån från förr?'

'Nähä'

Tar en taxi från Söder vid tolv förbi ett tomt Café Opera

Här är man en kung eller en jävla sopa

Och till och med din morsa vet vilket

Vi har fyllt alla rum till bredden men dom ekar tomt ändå

Jag är för full och glad i natt för en blues från Sverige

Ho una stanza allo Statt a Hudiksvall

Sono tenuto sveglio da una band di Delsbo che suona "Desolation Row"

Sono rimasto nel mormorio e ho ascoltato un uomo che ha perso la sua famiglia

E il lavoro in azienda - promette vendetta

La principessa di questa città era tornata da Bologna

Prima di andarmene mi ha detto 'Mi piacerebbe sposarti quest'estate'

'Bene?'

E i pesanti banchi di ghiaccio alla deriva lungo le acque di Ljusnan

In un sobborgo della vita, la notte viene inghiottita e lo spirito lascia la bottiglia

Abbiamo riempito tutte le stanze alla larghezza, ma continuano a risuonare vuote

Sono sveglio stasera a scrivere un blues dalla Svezia

È una mattina presto e la nebbia è sospesa tra gli alberi

Cammino da solo attraverso Jesusparken e sento Malmö che si sveglia

Circa 40 anni fa, gli escavatori mangiavano per la città

E hanno gettato il nuovo bellissimo mondo nel cemento e nell'oblio

Poi, quando le case risplendevano alte, Malmöpampen se ne andò

Con l'ago del partito sul bel vestito e annegato nello stretto

Ora il vento leggero entra attraverso la fessura invisibile

In un centro vetrato, l'uomo vaga

Ha dimenticato l'indirizzo

Abbiamo riempito tutte le stanze alla larghezza, ma continuano a risuonare vuote

Sono sul palco stasera e canto un blues dalla Svezia

È affollato, sudato e rumoroso nel piccolo bar

Jenny si incolla al web design che era una pop star nel '92

E un giornalista triste suona i dischi del suo miglior tempo

Vuole un abbraccio per addormentarsi

- vuole essere vista e prendere un caffè

E l'orologio NK gira nel traffico notturno

'Servi il ragazzo, com'è la musica?

Hai mai incontrato qualcuno prima?'

'No'

Prende un taxi da Söder alle dodici dopo un Café Opera vuoto

Qui sei un re o una scopa del cazzo

E anche tua madre sa quale

Abbiamo riempito tutte le stanze alla larghezza, ma continuano a risuonare vuote

Sono troppo ubriaco e felice stasera per un blues svedese