...och en som vandrar - Tomas Andersson Wij

Jag födde i här och jag fick samma namn

Som hans som kände hålen i Jesu hand

Tvivlaren och tvillingen till dig

Och alla de som vandrar

Vi bodde trångt i utkanten av stan

De hade sparat gröna fläckar till oss barn

Och byggt så att den enkla människan kunde leva lagom goda livet

Längst väggen i en stänkfärgskorridor

Drog leden sina blyertsstreck i nio år

Och jag lärde mig att krympa

För här spöades den starke av den svage

Och jag byggde mig en stege utav ord

Såg mitt namn tryckt i svart på varje frukostbord

De sa du kan ta dig hela vägen upp

Bara fortsätt klättra

De sa du kan ta dig hela vägen upp

Bara fortsätt klättra

Och jag blev en sån som överger sig fram

På en pub i London träffa jag en kyrkans man

Han sa tänk på vad du ber om och begär

Det kan hända att du får det

Och nu skymmer det i staden som är min

Från sidorutan sipprar höga luften in

Genom gula ljusets tunnlar

Ekar orden stillhet och förtröstan

Och från radion hörs en sorglös melodi

Min bön idag är en kärlek att falla i

Låt mitt liv få vara värt något

Tvivlare är jag och en som vandrar

Ja låt mitt liv få vara värt något

Tvivlare är jag och en som vandrar

Ho partorito qui e ho avuto lo stesso nome

Come lui che ha sentito i buchi nella mano di Gesù

Il dubbioso e il gemello per te

E tutti quelli che camminano

Vivevamo affollati alla periferia della città

Avevano salvato dei punti verdi per noi bambini

E costruito in modo che l'uomo semplice potesse vivere una vita ragionevolmente buona

Lungo il muro in un corridoio per gli schizzi

Il sentiero ha tracciato le sue linee a matita per nove anni

E ho imparato a rimpicciolirmi

Perché qui i forti sono stati frustati dai deboli

E mi sono costruito una scala con le parole

Ho visto il mio nome stampato in nero su ogni tavolo per la colazione

Hanno detto che puoi salire fino in fondo

Continua a salire

Hanno detto che puoi salire fino in fondo

Continua a salire

E io sono diventato uno che si abbandona

In un pub di Londra incontro un uomo di chiesa

Ha detto di pensare a ciò che stai chiedendo e chiedendo

Potresti ottenerlo

E ora è buio nella città che è mia

Dal finestrino laterale filtra aria alta

Attraverso i tunnel di luce gialla

Riecheggia le parole silenzio e fiducia

E dalla radio si sente una melodia spensierata

La mia preghiera di oggi è un amore in cui cadere

Lascia che la mia vita valga qualcosa

I dubbiosi sono io e uno che cammina

Sì, che la mia vita valga qualcosa

I dubbiosi sono io e uno che cammina