Sol och vår - Wizex

En juvelerare och hans affär

Är upphov till att allt så dystert är

En dag framför hans fönster dröjde jag

Då någon plötsligt sa 'goddag'

Det var en glad ung man med solvargsgrin

Som bad mig följa med som smakråd in

Han sökte något att sin fästmö ge

Och bad så snällt att jag gick med

När det är sol och vår och man är nitton år

Är det så lite man förstår

Och alla flickor små bör låsas inne då

När vintern går mot sol och vår

Väl i butiken fann han inget se’n

Och snart så stod vi utanför igen

Jag sa 'adjö' och hade börjat gå

När han skrek: «Vänta, hör nu på»

Som ett bevis på tacksamheten hans

Ville han bjuda mig på lunch nånstans

Det var ju vårens första solskensdag

Så jag var dum nog svara' ja

När det är sol och vår och man är nitton år

Är det så lite man förstår

Och alla flickor små bör låsas inne då

När vintern går mot sol och vår

Han konverserade med elegans

Och bjöd det bästa som på stället fanns

Men se’n han gått att ringa till en vän

Så kom han inte mer igen

Och rockvaktmästar'n sa:

«Jo, damens man tog damens päls

Och gick till skräddaren, han»

Så jag fick ringa till min egen Knut

Som mig från notan löste ut

När det är sol och vår och man är nitton år

Är det så lite man förstår

Och alla flickor små bör låsas inne då

När vintern går mot sol och vår

Un gioielliere e la sua attività

È il motivo per cui tutto è così cupo

Un giorno davanti alla sua finestra mi sono soffermato

Quando qualcuno improvvisamente ha detto 'buongiorno'

Era un giovanotto felice con un sorriso da lupo del sole

Chi mi ha chiesto di venire come assaggiatore

Stava cercando qualcosa da regalare alla sua fidanzata

E ho chiesto così gentilmente che ho accettato

Quando c'è il sole e la primavera e hai diciannove anni

È così poco che capisci?

E allora tutte le bambine dovrebbero essere rinchiuse

Quando l'inverno si trasforma in sole e primavera

Una volta nel negozio, non ha trovato nulla

E presto fummo di nuovo fuori

Ho detto "arrivederci" e ho iniziato ad andarmene

Quando gridò: «Aspetta, ora ascolta»

A riprova della sua gratitudine

Voleva invitarmi a pranzo da qualche parte?

Era il primo giorno di sole di primavera

Quindi sono stato abbastanza stupido da rispondere "sì"

Quando c'è il sole e la primavera e hai diciannove anni

È così poco che capisci?

E allora tutte le bambine dovrebbero essere rinchiuse

Quando l'inverno si trasforma in sole e primavera

Conversava con eleganza

E offriva il meglio che il posto aveva

Ma è andato a chiamare un amico

Poi non è più tornato

E il guardiano della roccia disse:

«Ebbene, il marito della signora ha preso il cappotto della signora

E andò dal sarto, lui»

Quindi ho dovuto chiamare il mio Knut

Che io dal disegno di legge innescato

Quando c'è il sole e la primavera e hai diciannove anni

È così poco che capisci?

E allora tutte le bambine dovrebbero essere rinchiuse

Quando l'inverno si trasforma in sole e primavera