Till Fjälls - Vintersorg

Trädgränsens lövsal i brandgul skiftning flammar

Hösten uppvaknar att gälda livets lån

Branternas sagosyn min törstiga själ nu ammar

Neröver ormlikt ringlar sig ån

Tungt jag uppför sträva blint

I senskymningsblåsten

Vid bergväggar mäktiga som en väldig katedral

Nordstormens andedräkt återföder frosten

Der klipporna bildar den mörka tempelsal

Till Fjälls, till fjälls där storm mig famnar

Till Fjälls, till fjälls vakad av ramnar

Mot himlabrynet avtecknas fjällets brödrahöjder

Snösmyckade toppar likt tinnar och torn

De ståtar upp mot skyn när drängsol lyser nöjder

I den stiglösa utmark ljuder fulländningens horn

Till Fjälls, till fjälls där storm mig famnar

Till Fjälls, till fjälls vakad av ramnar

Il bordo fogliare della linea degli alberi in fiamme sfavillanti di colore giallo fuoco

L'autunno si sveglia per chiedere il prestito della vita

La vista da favola di Brantern la mia anima assetata ora sta allattando al seno

Lungo il fiume simile a un serpente, il fiume serpeggia

Mi sforzo alla cieca

Nel vento del tardo crepuscolo

Da pareti rocciose possenti come un'immensa cattedrale

Il respiro di Nordstormen rigenera il gelo

Dove le rocce formano l'oscura sala del tempio

A Fjälls, a fjälls dove la tempesta mi abbraccia

A Fjälls, a fjälls custoditi da cornici

Verso il bordo del cielo, sono segnate le altezze montuose della montagna

Cime innevate come pinnacoli e torri

Si alzano al cielo quando il sole affollato brilla di soddisfazione

Nello sperone continuo, suona il corno della perfezione

A Fjälls, a fjälls dove la tempesta mi abbraccia

A Fjälls, a fjälls custoditi da cornici