Myren - Vintersorg

Tyst ligger myren i dimma klädd

Blott ekot av enslighet förestår

När regndis väter en gölrik bädd

Dess mörkröda purpurvitmossa och sileshår

Min vandring ut på gungfly irrar

I skymning mellan skuggornas ränder

Från randskogen giriga ögon stirrar

Och bevakar sitt byte från forna stränder

Lockrop från upphöjd källkupol

Vattenljudet som retar min törst

Och fjättrar mig i denna grönklädda nekropol

Tills dråget sköljer över mitt bröst

När myren kallar mitt namn

Och förföriskt fängslar hjärteslagen i sin kärva famn

När myrens ödsliga stämmor klingar

Ovan: en svulten korp som seglar på svarta vingar

Erosionsrännor har bildats av skyfallens färd

Här är jag värnlös för nordanblåsten

Våtmarken kramar benhöljet som en obarmhärtig värld

Och under botten kyler permafrosten

Färdigheter falnar bland myrullen

De träder in ett sumpigt mausoleum och fort

Hjälpt av trög erosion djupt i mullen

Som sakta driver det mänskliga bort

In silenzio, la palude è coperta dalla nebbia

Rimane solo l'eco della solitudine

Quando la pioggia il ghiaccio bagna un letto di gola

I suoi peli di muschio e insilato bianco porpora rosso scuro

La mia escursione sull'altalena vaga

Al tramonto tra le strisce delle ombre

Dal limitare della foresta gli occhi avidi fissano

E custodisce le loro prede da antiche spiagge

Chiamata coperchio dalla cupola sorgente rialzata

Il suono dell'acqua che irrita la mia sete

E mi incatena in questa necropoli vestita di verde

Finché l'asciugamano non mi lava il petto

Quando la palude chiama il mio nome

E seducente, il cuore batte nel suo duro abbraccio

Quando le parti desolate della palude risuonano

Sopra: un corvo affamato che naviga su ali nere

I canali di erosione sono stati formati dal flusso dell'acquazzone

Eccomi indifeso contro il vento del nord

La zona umida abbraccia il guscio d'osso come un mondo implacabile

E sotto il fondo, il permafrost si raffredda

Le abilità cadono tra le paludi

Entrano in un mausoleo paludoso e in un forte

Aiutato dall'erosione lenta in profondità nel terreno

Che lentamente allontana l'umano