Stigens ände - Avslut

Nattsvarta nätter

Nattsvarta dagar

Ingen utväg, inget ljus

Vägskälen slut

Stigens ände

Fördärvets ironi

Ni ler för ni vet inte bättre

Ni skrattar åt er egen tragedi

Styrda av hjärnhalvan

Paralyserad av maktens korridor

Knäböjer vid minsta vink

Svaga äckliga kryp

Evig smärta, evig sjukdom

Vägskälen slut

Stigens ände

Fördärvets ironi

Ni ler för ni vet inte bättre

Ni skrattar åt er egen tragedi

Avgrundens hierarki ska fälla dig

Förslava, förgöra

Kryp din hora

Kopplas och släpas längs stupets kant

Skriken ska eka i dalens kam

Människa du äckliga oförstående varelse

Du är inte värd morgondagen

Inte värd morgondagen

Vem är jag, varför just jag

Du är svag, underkasta dig

Låt mig se, låt mig veta

Vid stigens slut ska du svaret veta

Vägskälen slut

Stigens ände

Fördärvets ironi

O herre född att dö i din famn

Min tunga börda binder mig

Låt råttorna från underjorden sluka

Mina kvarlevor

Notti nere notturne

Giorni neri notturni

Nessun resort, nessuna luce

Crocevia oltre

La fine del percorso

L'ironia della rovina

Sorridi perché non conosci meglio

Ridi della tua stessa tragedia

Controllato dall'emisfero

Paralizzato dal corridoio del potere

Si accovaccia al minimo accenno

Deboli insetti disgustosi

Dolore eterno, malattia eterna

Crocevia oltre

La fine del percorso

L'ironia della rovina

Sorridi perché non conosci meglio

Ridi della tua stessa tragedia

La gerarchia dell'abisso ti intrappolerà

Schiavo, distruggi

Fai schifo la tua puttana

Accoppiato e trascinato lungo il bordo della scogliera

Le urla echeggeranno nel crinale della valle

Amico, creatura disgustosa e incomprensibile

Non vali domani

Non vale domani

Chi sono io, perché io

Sei debole, sottomettiti

Fammi vedere, fammi sapere

Alla fine del percorso, dovresti conoscere la risposta

Crocevia oltre

La fine del percorso

L'ironia della rovina

O signore nato per morire tra le tue braccia

Il mio pesante fardello mi lega

Lascia che i topi del sottosuolo divorino

I miei resti