Ändlösa Ådror - Dödsrit

I din vansinnesfärd drömmer du dig bort?

Bortom horisonten gömmer du din sorg

Vanställda förevändningar glömmer du bort

Begravd i ett gemensamt arv stulet från oss

I ett hopp om förändring dör vi av törst

Vridna värderingar begraver min röst

Ändlösa ådror slingrar sig fram

Dränker alla band vi knutit från varandra

I en felfri värld kan vi börja om

Men dess utopi gör mig aldrig kär

Så vi vänder andra kinden till, glömmer våra besvär

Och deras totalitär får vi aldrig känna till

Nella tua follia, sogni lontano?

Oltre l'orizzonte, nascondi il tuo dolore

Dimentichi i pretesti fuorvianti

Sepolto in un patrimonio comune a noi rubato

Nella speranza del cambiamento, si muore di sete

Valori contorti seppelliscono la mia voce

Vene infinite serpeggiano

Annega tutti i legami che abbiamo legato

In un mondo impeccabile, possiamo ricominciare da capo

Ma la sua utopia non mi fa mai innamorare

Quindi porgiamo l'altra guancia, dimenticando i nostri guai

E non conosceremo mai il loro totalitarismo