Sand - Eva Dahlgren

Jag vet

Jag vet det är långt till dig

Från där jag bor nu

Jag kanske inte hittar

Ända fram längre

Jag minns bara genvägen

Genom skogen

Där vi gick

Men jag tror

Den dagen då vi slutar

Att vika med blicken

Är det som när

Svalor flyger lågt innan regn

Orden irras

Studsar innan de landar

Det är så det känns

Ett gammalt foto

Jag tror jag var elva eller så

Din arm runt mej

Och livet låg som en motorväg

Rakt in i himmel blå

Vi är som sand

Vi är som sandkorn

I en vind som leker med oss

Sand i en vind

Jag vet att ingen

Växer upp i samma familj

Att alla bröder och systrar

Har en egen bild

Inte ens samma mamma och pappa

Hur gärna vi än vill

Men jag önskar så

Att minnet av leken

Ska bli så stark

För jag tror att det är den

Inte blodet

Som får kärleken att

Leta sig fram

Genom vuxenhetens prestigefyllda sankmarker

Vi hade aldrig samma drömmar

Men vi blandade blod på en fingertopp

För att det som skulle hända med oss

Aldrig skulle få oss att vända oss bort

Vända ryggen till

Och låta tystnaden ta över

lo so

So che è una lunga strada per te

Da dove vivo ora

potrei non trovare

Tutto più in là

Ricordo solo la scorciatoia

Attraverso la foresta

Dove siamo andati

Ma io penso

Il giorno in cui finiamo

Piegare con lo sguardo

È come quando

Le rondini volano basse prima della pioggia

Orden irras

Rimbalza prima di atterrare

È così che ci si sente

Una vecchia foto

Penso di avere undici anni o giù di lì

Il tuo braccio intorno a me

E la vita era come un'autostrada

Dritto nel cielo blu

Siamo come la sabbia

Siamo come granelli di sabbia

In un vento che gioca con noi

Sabbia al vento

non conosco nessuno

Cresciuto nella stessa famiglia

Che tutti fratelli e sorelle

Ha una sua immagine

Nemmeno la stessa mamma e papà

Non importa quanto vogliamo

Ma lo desidero

Che il ricordo del gioco

Sarò così forte

Perché penso che sia così

Non il sangue

Il che rende l'amore quello

Trova te stesso

Attraverso le prestigiose paludi dell'età adulta

Non abbiamo mai fatto gli stessi sogni

Ma abbiamo mescolato il sangue su un polpastrello

Perché cosa accadrebbe a noi

Non ci farebbe mai voltare le spalle

Volta le spalle

E lascia che il silenzio prenda il sopravvento