Svarta rosor - Jussi Björling, Ян Сибелиус

Säg hvarför är du så ledsen i dag

Du, som alltid är så lustig och glad?

Och inte är jag mera ledsen i dag

Än när jag tyckes dig lustig och glad;

Ty sorgen har nattsvarta rosor

I mitt hjerta der växer ett rosendeträd

Som aldrig nånsin vill lemna mig fred

Och på stjelkarne sitter det tagg vid tagg

Och det vållar mig ständigt sveda och agg;

Ty sorgen har nattsvarta rosor

Men af rosor blir det en hel klenod

Än hvita som döden, än röda som blod

Det växer och växer.

Jag tror jag förgår

I hjertträdets rötter det rycker och slår;

Ty sorgen har nattsvarta rosor

Dimmi perché sei così triste oggi

Tu, che sei sempre così divertente e felice?

E oggi non sono più triste

Di quando penso che tu sia divertente e felice;

Perché il dolore ha rose nere notturne

Nel mio cuore cresce un albero di rose

Chi non vuole mai lasciarmi solo

E sugli steli c'è una spina nel fianco

E mi provoca costantemente bruciore e risentimento;

Perché il dolore ha rose nere notturne

Ma di rose diventa un'intera gemma

Che bianco come la morte, che rosso come il sangue

Cresce e cresce.

Penso che morirò

Nelle radici dell'albero del cuore si contrae e batte;

Perché il dolore ha rose nere notturne