Ensamheten - KENT

Du skrapar rutor nu igen

Jag är passageraren, det är du som kör

Stan förblöder, allt är stängt

Du pratar jobb, jag längtar hem igen

Åh, det är såsvårt att höra vad du säger

Vad är det du egentligen vill säga?

Sekelskiftesvillan gapar tom

Man skymtar fönstren bakom röda löv

Och jag minns din pappas bibliotek

I ett centrumkors där virvlar snön och blåser snålt

Genom ensamhushållens dubbla lås

Och som Sverige sover villor skogar elljusspår

Sextusen vintergransljus mot ensamheten, ensamheten

Ensamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten

Ensamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten

Ett helt nytt ljus ger oss nytt hopp

Men även skuggorna blir större nu

Och inget är sig längre likt

I din värld av mörker syns dina brister, mina fel

Som sprickor där ljus kan tränga in

Och jag inser plötsligt, kärlek får man bara se

När tak och väggar rasar in igen i ensamheten

Ensamheten, ensamheten

Det är såsvårt att höra vad du säger

Ensamheten, ensamheten

Vad är det du egentligen vill säga?

Ensamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten

Ensamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten

Det är såsvårt att höra vad du säger

Ensamheten, ensamheten

Vad är det du egentligen vill säga?

Ensamheten, ensamheten

Det är såsvårt att höra vad du säger

Ensamheten, ensamheten

Vad är det du egentligen vill säga?

Ensamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten

Adesso gratti di nuovo i quadrati

Io sono il passeggero, tu sei quello che guida

Stan sanguina, tutto è chiuso

Tu parli di lavoro, io desidero tornare a casa

Oh, è così difficile sentire quello che stai dicendo

Cosa vuoi davvero dire?

La villa di inizio secolo è vuota

Le finestre si intravedono dietro le foglie rosse

E ricordo la biblioteca di tuo padre

In una croce centrale dove la neve vortica e soffia leggermente

Attraverso le doppie serrature delle case unifamiliari

E mentre la Svezia dorme, ville, foreste, scie elettriche

Seimila luci di Natale invernali contro la solitudine, la solitudine

La solitudine, la solitudine

Duro contro duro contro la solitudine

La solitudine, la solitudine

Duro contro duro contro la solitudine

Una luce nuova di zecca ci dà nuova speranza

Ma ora anche le ombre stanno diventando più grandi

E niente è più lo stesso

Nel tuo mondo di oscurità, i tuoi difetti, i miei difetti sono visibili

Come fessure dove la luce può penetrare

E all'improvviso mi rendo conto che l'amore può solo essere visto

Quando tetti e muri tornano a schiantarsi nella solitudine

La solitudine, la solitudine

È così difficile sentire quello che stai dicendo

La solitudine, la solitudine

Cosa vuoi davvero dire?

La solitudine, la solitudine

Duro contro duro contro la solitudine

La solitudine, la solitudine

Duro contro duro contro la solitudine

È così difficile sentire quello che stai dicendo

La solitudine, la solitudine

Cosa vuoi davvero dire?

La solitudine, la solitudine

È così difficile sentire quello che stai dicendo

La solitudine, la solitudine

Cosa vuoi davvero dire?

La solitudine, la solitudine

Duro contro duro contro la solitudine