Vinternattskväde - Månegarm

Vindar dansar kring mina fötter

Lyfter små slöjor av kristall

Mina tunga andetag väser

Ur min kalla strupe…

Stjärnor, som spridda för en vind

Fyller natthimlens mörka hav

Fäller sina silverne tårar

Över dunkla skuggors mark…

Ugglans ensamma rop

Ekar ut i skogens salar

Faller lätt som snö

Dör ut i vemodig klagan…

Stjärnor, som spridda för en vind

Fyller natthimlens mörka hav

Fäller sina silverne tårar

Över dunkla skuggors mark

Horn ljuder i fjärran

Till hovslagens dån

Allfaderns mäktiga här

Tronar över himlen…

Min stämma bryter natten

Och vintervärldens tystnad

Jag ropar de äldstes namn

Hör och lyss till mitt kall

I venti danzano intorno ai miei piedi

Solleva piccoli veli di cristallo

Il mio respiro pesante sibila

fuori dalla mia gola fredda...

Stelle, sparse da un vento

Riempie il mare scuro del cielo notturno

Versa le sue lacrime d'argento

Sulla terra delle ombre scure...

Il grido solitario del gufo

Echi nelle sale della foresta

Cade facilmente come neve

Muori in un malinconico lamento...

Stelle, sparse da un vento

Riempie il mare scuro del cielo notturno

Versa le sue lacrime d'argento

Sul terreno delle ombre scure

I clacson suonano in lontananza

Al ruggito dello zoccolo

Il potente qui dell'Onnipotente

Trono nel cielo...

La mia voce rompe la notte

E il silenzio del mondo invernale

Io chiamo i nomi degli anziani

Ascolta e ascolta la mia chiamata