En gång älskade han livet - Nordman

Allt det han ägde, små jordiska ting

Allt som han hade kärt

Bars ut ur huset och slängdes omkring

Som det var ingenting värt

Själv var han borta och tur var väll det

Gubben var blek och tunn

Låg i sin låda av ohyvlat trä

Slockna med vidöppen mun

En gång älskade han livet

En gång var han stark och ung

Kysste den vackraste flickan

Kände sig rik som en kung

En gång kunde han bestämma

En gång var han någons tröst

Det var som våren där hemma

Plötsligt kom kyla och höst

Han hade planer och hjärtat det brann

Framtiden var så ljus

Så kom den dag då hans kära försvann

Och det blev tyst i hans hus

Tystnaden spred sig och kylan kom in

Snart blev han trött och svag

Sörjde en flicka han kallade sin

In till sin yttersta dag

En gång älskade han livet

En gång var han stark och ung

Kysste den vackraste flickan

Kände sig rik som en kung

En gång kunde han bestämma

En gång var han någons tröst

Det var som våren där hemma

Plötsligt kom kyla och höst

Nu är han borta och huset tömt

Snart har man glömt vem han var

Borta är vänner och det som brann

Snart finns det ingenting kvar

En gång älskade han livet

En gång var han stark och ung

Kysste den vackraste flickan

Kände sig rik som en kung

En gång levde han på jorden

En gång var han stark och ung

Själen såg ljuset och for den

Ut ur en vidöppen mun

Tutto ciò che possedeva, piccole cose terrene

Tutto ciò che amava

Portato fuori di casa e gettato in giro

Come non valeva niente

Lui stesso se n'era andato e per fortuna lo era

Il vecchio era pallido e magro

Sdraiato nella sua scatola di legno non piallato

Spegnere a bocca larga

Una volta amava la vita

Una volta era forte e giovane

Baciato la ragazza più bella

Mi sentivo ricco come un re

Una volta che avrebbe potuto decidere

Una volta era la consolazione di qualcuno

Era come la primavera a casa

Improvvisamente venne il freddo e l'autunno

Aveva dei progetti e il suo cuore bruciava

Il futuro era così luminoso

Poi venne il giorno in cui la sua amata scomparve

E c'era silenzio in casa sua

Il silenzio si è diffuso ed è arrivato il freddo

Presto divenne stanco e debole

Ha addolorato una ragazza che chiamava sua

Nel suo ultimo giorno

Una volta amava la vita

Una volta era forte e giovane

Baciato la ragazza più bella

Mi sentivo ricco come un re

Una volta che avrebbe potuto decidere

Una volta era la consolazione di qualcuno

Era come la primavera a casa

Improvvisamente venne il freddo e l'autunno

Ora non c'è più e la casa è vuota

Presto uno ha dimenticato chi fosse

Sono finiti gli amici e ciò che è bruciato

Presto non c'è più niente

Una volta amava la vita

Una volta era forte e giovane

Baciato la ragazza più bella

Mi sentivo ricco come un re

Una volta visse sulla terra

Una volta era forte e giovane

L'anima ha visto la luce e l'ha cercata

A bocca aperta