Relik - Thyrfing

Mynningsflamman värmde föga

Ett vådaskott utan ammunition

Likväl kommer solen föda

En son utan pardon

Vinterns avkomma är sig lik

Förändring, förhoppning, färger

Likvakan blev en naturlig dynamic

Sidensvansen härmar rovfågelns skrik

Vill och försöker

Men hatar så det gör ont

Ohelig kvarleva skriker högst

Plåga, pina, vånda och ve

Vinterskuggan är sig lik

Svarta förbannelser av förstörelse

Ingen morgondag, omotiverade skrik

Illvilja, glädje, sorg och misantropi

Ingen sund tanke, jag går över lik

Valknuten i norr bär mig söderut

Ångestens högborg, krokar i taket

Mitt förbannade blod gungade där

Vi når aldrig land igen

Plåga, pina, vånda och ve — Relik

La fiamma della bocca non si scaldava molto

Un tiro pericoloso senza munizioni

Tuttavia, il sole partorirà

Un figlio senza perdono

La prole dell'inverno è la stessa

Cambiamento, speranza, colori

L'equinozio divenne una dinamica naturale

La coda di seta imita le grida del rapace

Vuoi e prova

Ma l'odio così fa male

Il residuo empio urla più forte

Tormento, dolore, angoscia e dolore

L'ombra invernale è la stessa

Maledizioni nere di distruzione

No domani, urla ingiustificate

Antipatia, gioia, dolore e misantropia

Nessun pensiero sonoro, vado sui cadaveri

La noce a nord mi porta a sud

La roccaforte dell'ansia, ganci nel soffitto

Il mio maledetto sangue oscillava lì

Non atterreremo mai più

Dolore, tormento, tormento e dolore - Reliquia