Mormors julstjärna - Triakel

Jag kom från timmerskogen

Denna julafton mulen och grå

Det var klent med sjöarnas isar

Och tungsamma mil att gå

Det var min debut i skogen

Ty jag var bara fjorton år

Och aldrig glömmer jag slitet

Vart än mina tankar går

Jag kände mig trött och hungrig

Där jag traskade fram i snön

Och till slut blev jag frestad

Att prova isen på sjön

Jag såg för mitt indre vår stuga

Och mormor och hunden Pan

Jag visste att mor skulle vänta

Med att tända vår julegran

Då var skymningen redan kommen

Och jag såg ej om isen bar

Men vad tjäner det till att fråga

När man inte får något svar

Då lyste plötsligt en stjärna

Iganom allt mörker och dis

Jag ser den än för mitt inre

När jag går över frusen is

Ty mormor satt därhemma

I vårt lilla ensliga tjäll

Hon hade tänt den stjärna

Som lyste min väg denna kväll

Den ledde mig fram över isen

Liksom en osynlig hand

Och än kan jag inte fatta

Att hag någonsin nådde land

Men ibland på min svåra vandring

Denom livets mörka snår

Så ser jag den julestjärna

Som lyste när vägen var svår

Vengo dalla foresta di legname

Questa vigilia di Natale nuvoloso e grigio

Era scarsa con il ghiaccio dei laghi

E miglia ingombranti da percorrere

È stato il mio debutto nel bosco

Perché avevo solo quattordici anni

E non dimenticherò mai l'usura

Ovunque vadano i miei pensieri

Mi sentivo stanco e affamato

Dove ho arrancato nella neve

E alla fine sono stato tentato

Per provare il ghiaccio sul lago

Ho visto per il mio interno il nostro cottage

E la nonna e il cane Pan

Sapevo che mia madre avrebbe aspettato

Accendendo il nostro albero di Natale

A quel punto il crepuscolo era già arrivato

E non ho visto se il ghiaccio era nudo

Ma a che serve chiedere

Quando non ottieni una risposta

Poi improvvisamente una stella brillò

Attraverso tutta l'oscurità e la foschia

Lo vedo ancora per il mio io interiore

Quando cammino sul ghiaccio ghiacciato

Perché la nonna era seduta a casa

Nella nostra piccola tenda solitaria

Aveva acceso quella stella

Che mi ha illuminato questa sera

Mi ha condotto attraverso il ghiaccio

Come una mano invisibile

Eppure non riesco a capire

Quella megera ha mai raggiunto la terraferma

Ma a volte durante la mia escursione difficile

Attraverso i cespugli oscuri della vita

Ecco come vedo quella stella di Natale

Che brillava quando la strada era difficile