Du måste finnas - Helen Sjöholm, Malmö Musikteaters kör & ork

Du fördrev mig, gud.

Från mitt hemland slets jag bort

Här är jag en flykting och en främling och det ödet finner jag mig i

Men du tog mitt barn och du tar mig från min man

Jag kan inte längre se en mening.

Vad är det du vill, vad ska jag tro?

Tanken är svindlande, framför mig gapar en avgrund

Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej

Frågan är väckt och nu darrar min själ inför svaret

Att du inte finns till, fast jag trodde på dig

Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute?

Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få?

Vem skulle trösta mig?

Jag är så liten på jorden

Om du inte fanns till, ja, vad gjorde jag då?

Nej, du måste finnas, du måste!

Jag lever mitt liv genom dig

Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav

Du måste finnas, du måste!

Hur kan du då överge mig?

Jag vore ingenstans, jag vore ingenting om du inte fanns

Aldrig förut har jag haft dig i tal eller tanke

Det lilla ordet som skrämmer och plågar mig så

Ordet är om, om jag bett alla böner förgäves

Om du inte finns till vad ska jag göra då?

Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta?

Friden i själen, ja, vem skulle skänka mig den?

Vem skulle så ta emot mig till slut efter döden?

Om du inte fanns till, vem tog hand om mig sen?

Nej, du måste finnas, du måste, jag lever mitt liv genom dig

Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav

Du måste finnas, du måste!

Hur kan du då överge mig?

Jag vore ingenstans, jag vore ingenting om du inte fanns

Nej, du måste finnas, du måste!

Hur kan du då överge mig?

Jag vore ingenstans, jag vore ingenting om du inte fanns

Mi hai cacciato via, Dio.

Sono stato strappato via dalla mia patria

Qui sono un rifugiato e uno straniero e mi ritrovo in quel destino

Ma tu hai preso mio figlio e mi hai preso da mio marito

Non riesco più a vedere una frase.

Cosa vuoi, cosa dovrei credere?

Il pensiero è vertiginoso, davanti a me si apre un abisso

Tutto il mio essere si ribella e vuole dire di no

La domanda è sollevata e ora la mia anima trema alla risposta

Che tu non esisti, anche se ho creduto in te

Chi mi aiuterebbe a sopportare la vita qui fuori?

Chi mi darebbe il potere di cui ho bisogno?

Chi mi consolerebbe?

Sono così piccolo sulla terra

Se tu non esistevi, beh, cosa ho fatto allora?

No, devi esistere, devi!

Vivo la mia vita attraverso di te

Senza di te, sono un relitto su un mare oscuro e tempestoso

Devi esistere, devi!

Come puoi allora abbandonarmi?

Non sarei da nessuna parte, non sarei nulla se tu non esistessi

Mai prima d'ora ti avevo parlato o pensato

La parolina che mi spaventa e mi tormenta tanto

La parola è circa, se ho pregato tutte le preghiere invano

Se tu non esisti, cosa dovrei fare allora?

Chi proverebbe il mio rimorso e poi perdonerebbe?

Tranquillità, sì, chi me lo darebbe?

Chi mi riceverebbe alla fine dopo la morte?

Se tu non esistessi, chi si prenderebbe allora cura di me?

No, devi esistere, devi, io vivo la mia vita attraverso di te

Senza di te, sono un relitto su un mare oscuro e tempestoso

Devi esistere, devi!

Come puoi allora abbandonarmi?

Non sarei da nessuna parte, non sarei nulla se tu non esistessi

No, devi esistere, devi!

Come puoi allora abbandonarmi?

Non sarei da nessuna parte, non sarei nulla se tu non esistessi