Så vände vinden - Kleerup, Helen Sjöholm

Och någon sa att skuggan under träden

Allt mer och mer som frosten kom blev vit

Som om dess gröna gräs var sommarns hår

Som hastigt åldrades och frös till is Jag stod tyst och frusen där i mörkret

Och hörde bara allt som var mig kärt

Försvinna i en mörk och isig vind

Och sommaren låg snart död i landet Rind Så vände vinden om

Den svarta hettan kom Sen föll jag rakt i armarna på någon

På någon som kom springande och skrek

Jag visste inte vem i detta mörker

Som fångat mig när båda benen svek Om detta var en djävul eller mänska

Ty dånet ökade till en orkan

Och den som höll mig ropade allt högre

Skydda ögonen det kommer snart Så vände vinden om

Den svarta hettan kom Då gjorde jag min röst så gäll jag kunde

Och skrek tillbaks till honom 'jag är blind

Och därför skyddad jag har aldrig sett

Men alltid bara känt på landet Rind' Då släppte mannen mig och sprang för livet

Jag vet ej vart i nattens heta dån

Som plötsligt bara kunde överröstas

Av fruktansvärda åskor fjärran från Så vände vinden om

Den svarta hettan kom Jag lyckades att nå en stenig håla

Där hettan ej var outhärdligt hård

Och någon förde mig ingenom natten

Den tid som följde blev mitt ödesår Jag lärde mig det stora skriets blindskrift

I ansikten jag tog på med min hand

Nu är jag sångerska i Tredje salen

Och återvänder aldrig till mitt land Så vände vinden om

Den svarta hettan kom

E qualcuno ha detto che l'ombra sotto gli alberi

Sempre più quando arrivava il gelo diventava bianco

Come se la sua erba verde fosse i capelli dell'estate

Mentre invecchiava rapidamente e diventava ghiaccio, rimasi in silenzio e congelato lì nel buio

E ho appena sentito tutto ciò che mi era caro

Scompari in un vento scuro e gelido

E l'estate fu presto morta nella terra Rind Così il vento si voltò

Venne il caldo nero Poi caddi dritto tra le braccia di qualcuno

Su qualcuno che è venuto correndo e urlando

Non sapevo chi in questa oscurità

Chi mi ha catturato quando entrambe le gambe hanno tradito Che fosse un diavolo o un essere umano

Perché il ruggito è salito a un uragano

E quello che mi teneva gridava sempre più forte

Proteggi i tuoi occhi sta arrivando così il vento ha girato

Venne il calore nero Poi feci la mia voce più che potevo

E gli gridò di rimando 'Sono cieco

E quindi protetto non l'ho mai visto

Ma sempre conosciuto solo nel paese Rind 'Allora l'uomo mi ha rilasciato ed è scappato per salvarsi la vita

Non so dove nel caldo tuono della notte

Che all'improvviso non poteva che essere annullato

Di terribili tuoni lontani da Così il vento girava

Venuto il caldo nero, riuscii a raggiungere una grotta rocciosa

Dove il caldo non era insopportabilmente duro

E qualcuno mi ha portato per tutta la notte

Il tempo che seguì divenne il mio anno del destino, imparai il Braille del Grande Urlo

Nei volti che ho toccato con la mano

Ora sono un cantante nella Terza Sala

E non tornare mai più nel mio paese Così il vento si è girato

Venne il caldo nero