Rötmånad - Promoe

Ingen hör

Ingen hör

Ingen ser

Ingenting

(Vers 1)

Svetten klibbar, flugorna surrar

Där är svensken innanför stugornas dörrar

Blodet tjockt, flyter trögt som konversationen

Orden faller kalla ner på kvällsmatsbordet

Magen känns uppsvälld, klockan den tickar

Livet rinner iväg, kastar försoffade blickar

Genom tv-fönstret

Och se det mönstret

Upprepas gång efter gång

Av vårt eget rum

Känns klaustrofobiskt, krympande, kvävande

Tanken kommer, krypande, krälande

Kravlande upp till ytan igen

Krymplingar redan som ynglingar, stympade

Stöpta, döpta efter mallen

Känns som svensson über alles

Han sänker volymen på allsång från skansen

Skriker ut sin ångest från en balkong någonstans

Ingen hör

Ingen ser man

Föds och dör — inget mer va

Ensamheten driver oss till vansinne

Mänsklighetens tid minskar med var timme

Ingen hör

Ingen ser man

Föds och dör — inget mer va

Ensamheten driver oss till vansinne

Mänsklighetens tid

(Vers 2)

Soporna stinker, flugorna surrar

Luften darrar av värmen, och frugan hon börjar

Men tålamodet tryter, som konversationen

Och blodet flyter ut på kvällsmatsbordet

Magen är uppsvälld, klockan har tickat

Livet har runnit ut, det har gått snart en vecka

Gardinen är dragen för fönstret

Hans rum känns som om det äter honom som cancer-svulster

Hypokondriskt, växande, väsande

Psykologiskt knäckande, jäsande

Mytologiskt förhäxande, täcks han med

Ondskan som blåser bort all eftertänksamhet

Livet en långsam föruttnelse

Överblommad och snart förvuxen

Men människan skördar det i ett slag hårt mot pannan

Den här världen gör det svårt att andas för

Ingen hör

Ingen ser man

Föds och dör — inget mer va

Ensamheten driver oss till vansinne

Mänsklighetens tid minskar med var timme

Ingen hör

Ingen ser man

Föds och dör — inget mer va

Ensamheten driver oss till vansinne

Apokalypsens tid är snart inne

Ingen ser

Ingen hör

Ingenting

Känns som svensson über alles X 6

Skriker ut sin ångest från en balkong någonstans

Nessuno sente

Nessuno sente

Nessuno vede

Niente

(Verso 1)

Bastoncini di sudore, le mosche ronzano

C'è lo svedese dentro le porte dei cottage

Il sangue era denso, scorreva lento come la conversazione

Le parole si raffreddano sul tavolo della cena

Lo stomaco si sente gonfio, il tempo scorre

La vita scorre via, getta occhi assonnati

Attraverso la finestra della TV

E guarda quel modello

Ripetuto di volta in volta

Della nostra stanza

Si sente claustrofobico, si restringe, soffoca

Il pensiero arriva, strisciando, strisciando

Strisciando di nuovo in superficie

Paralizza già giovane, mutilato

Cast, dal nome del modello

Sembra svensson über alles

Abbassa il volume del canto dal forte

Urlando la sua ansia da un balcone da qualche parte

Nessuno sente

Nessuno vede

Nato e muori - niente di più eh

La solitudine ci fa impazzire

Il tempo dell'umanità diminuisce ogni ora

Nessuno sente

Nessuno vede

Nato e muori - niente di più eh

La solitudine ci fa impazzire

Il tempo dell'umanità

(Verso 2)

La spazzatura puzza, le mosche ronzano

L'aria trema per il caldo, e la moglie inizia

Ma la pazienza si esaurisce, come la conversazione

E il sangue scorre sul tavolo della cena

Lo stomaco è gonfio, l'orologio ha ticchettato

La vita è finita, è passata quasi una settimana

Il sipario è tirato per la finestra

La sua stanza sembra che lo stia mangiando come un tumore

Ipocondriaco, crescente, sibilante

Psicologicamente incrinato, in fermentazione

Mitologicamente incantevole, è ricoperto di

Il male che spazza via ogni contemplazione

La vita un lento decadimento

Troppo gonfio e presto invaso

Ma l'uomo lo miete forte in un colpo contro la fronte

Questo mondo rende difficile respirare

Nessuno sente

Nessuno vede

Nato e muori - niente di più eh

La solitudine ci fa impazzire

Il tempo dell'umanità diminuisce ogni ora

Nessuno sente

Nessuno vede

Nato e muori - niente di più eh

La solitudine ci fa impazzire

Il tempo dell'apocalisse è presto qui

Nessuno vede

Nessuno sente

Niente

Sembra svensson über alles X 6

Urlando la sua ansia da un balcone da qualche parte