Bothniablod - Raubtier

Här ryter nordan likt som björnen över tundran.

Här piskar snön vansinnet hårt som inlandsis.

Här väcker norrsken våran vördnad och förundran.

Och här har överlevnaden ett pris.

Ja, här har överlevnaden ett pris.

Den varg i flocken som ej bidrar under jakten.

Förverkar rätten att till lyan krypa ned.

Ty den som viker av ifrån den hårda pakten.

Han är dömd och han dör allena med.

Ja, han är dömd och han dör allena med.

Men ingenting kan förändra att,

vi står på förfäders mark.

Gudarna vakar över oss i natt.

Ännu är livslågan stark.

I köld och storm jagar hungriga vargar.

I fäders spår rinner Bothniablod.

I vridna käftar som river och sargar.

När död är kraft och levnadsmod.

Bothniablod.

Du som ej tror om att vårat liv är något annat.

Än blott en kamp för överlevnad varje dag.

Du dväljs i dunkel som förevigt är förbannat.

Och i mörkret blir väl livets låga vag.

Ja, i mörkret blir väl livets låga vag.

Men ingenting kan förändra att,

vi står på förfäders mark.

Gudarna vakar över oss i natt.

Ännu är livslågan stark.

I köld och storm jagar hungriga vargar.

I fäders spår rinner Bothniablod.

I vridna käftar som river och sargar.

När död är kraft och levnadsmod.

Bothniablod.

Nej ingenting kan förändra att,

vi står på förfäders mark.

Gudarna vakar över oss i natt.

Ännu är livslågan stark.

I köld och storm jagar hungriga vargar.

I fäders spår rinner Bothniablod.

I vridna käftar som river och sargar.

När död är kraft och levnadsmod.

Bothniablod.

Qui il nord ruggisce come l'orso sulla tundra.

Qui la neve sferza follemente forte come il ghiaccio.

Qui l'aurora boreale suscita la nostra riverenza e meraviglia.

E qui la sopravvivenza ha un prezzo.

Sì, la sopravvivenza ha un prezzo qui.

Il lupo nel branco che non contribuisce durante la caccia.

Perde il diritto di strisciare verso il lyan.

Per chi devia dalla dura alleanza.

Viene condannato e muore solo.

Sì, è condannato e muore solo.

Ma niente può cambiarlo,

ci troviamo su una terra ancestrale.

Gli dei vegliano su di noi stasera.

La fiamma della vita è ancora forte.

Nel freddo e nella tempesta, i lupi affamati cacciano.

Sulle orme dei padri scorre il sangue di Botnia.

In mascelle contorte che strappano e orlo.

Quando la morte è forza e coraggio.

Botniablod.

Tu che non credi che la nostra vita sia un'altra cosa.

Che solo una lotta per la sopravvivenza ogni giorno.

Tu abiti nell'oscurità che è eternamente maledetta.

E nel buio, il minimo della vita diventa vago.

Sì, nel buio, il minimo della vita diventa vago.

Ma niente può cambiarlo,

ci troviamo su una terra ancestrale.

Gli dei vegliano su di noi stasera.

La fiamma della vita è ancora forte.

Nel freddo e nella tempesta, i lupi affamati cacciano.

Sulle orme dei padri scorre il sangue di Botnia.

In mascelle contorte che strappano e orlo.

Quando la morte è forza e coraggio.

Botniablod.

Niente può cambiarlo,

ci troviamo su una terra ancestrale.

Gli dei vegliano su di noi stasera.

La fiamma della vita è ancora forte.

Nel freddo e nella tempesta, i lupi affamati cacciano.

Sulle orme dei padri scorre il sangue di Botnia.

In mascelle contorte che strappano e orlo.

Quando la morte è forza e coraggio.

Botniablod.