Urdarmåne - Vintersorg

Över fjällryggen syns en halvmåne vågrätt

Den lyser inöver skogsfolkens palissader

Förskräckelsens tid nu belägrar denna ätt

Som irrar mellan folktrons pelarrader

Månens fasaväckande skimmer strös

Där vintern länge låg och frös

Nu, upplyst av uråldrig skräckfantom

Ett tankeväsen, ett idiom

Urdarmåne varslar om farsot

Elände, jämmer och nöd

Mot dess trollkraft finns ingen bot

Allena erbarmlighet i överflöd

Dess betydelse är av historia instiftad

Till ett världstungt och drabbande ok

Idyllen blir nu raskt förgiftad

Och sjunger till hjärtats svartkonstbok

Likt en klotblixt slungas känslor mellan klippväggars borg

Och härdas av spekulationens brio

Där glädjerus omformats till enväldig sorg

Och förtvivlans makt är legio

Una mezzaluna può essere vista orizzontalmente sopra la cresta

Brilla sopra la palizzata della gente della foresta

Il tempo del terrore ora assedia questo clan

Chi si aggira tra i pilastri del folklore

L'orribile luccichio della luna è spruzzato

Dove l'inverno giaceva e gelava a lungo

Ora, illuminato da un antico fantasma dell'orrore

Un essere di pensiero, un idioma

Urdarmåne avverte della peste

Miseria, lamento e angoscia

Non esiste una cura per la sua magia

Misericordia sola in abbondanza

Il suo significato è stabilito dalla storia

A un giogo pesante e sorprendente

L'idillio è ora rapidamente avvelenato

E canta al libro d'arte nero del cuore

Come una palla di fulmini, le emozioni vengono lanciate tra le mura del castello

E indurito dal brio della speculazione

Dove l'ebbrezza della gioia si trasforma in dolore autocratico

E il potere della disperazione è legione