Balladen om den stackars Karlsson - Mikael Wiehe

Har ni hört om den stackars Karlsson

Har ni hört om vad han har gjort

Han har smygtittat genom nyckelhålet

till himmelrikets port

Fast han visste, han inte borde

och fast han visste, han inte fick

så såg han himmelens ljus i närapå en hel minut

Men så gick det också som det gick

Nu går han sorgsen omkring på jorden

och den är ensam och mörk och trist

Han har en längtan som bor i bröstet

och han kan inte bli den kvitt

Nej, han kan aldrig va riktigt lycklig

och han kan aldrig va riktigt glad

För sen han kika' dit in där själva saligheten finns

så är det bara där som han vill va

Några gör för kärlek

vad andra gör för guld

Några mister vettet

för ett par vackra ögons skull

Den starke slåss för makten

den fattige för mat

Och alla har vi nånting

som vi allra helst vill ha

Jag har trampat på tusen gator

Jag har suttit på tusen tåg

Och jag har vandrat i alla städer

ifrån Bangkok till Bordeaux

Det finns så många som man kan ömka

Men allra ömkligast är nog den

som har fått kika dit in där själva saligheten finns

och aldrig mera kommer dit igen

Hai sentito parlare del povero Karlsson

Hai sentito di cosa ha fatto?

Ha sbirciato dal buco della serratura

alla porta del cielo

Anche se sapeva che non avrebbe dovuto

e sebbene sapesse di no

poi vide la luce del cielo per quasi un minuto intero

Ma così è andata come è andata

Ora fa girare il dolore per la terra

ed è solitario, oscuro e triste

Ha un desiderio che vive nel suo petto

e non può liberarsene

No, non può mai essere davvero felice

e non può mai essere davvero felice

Poi sbircia dove si trova la beatitudine stessa

allora è proprio dove vuole essere

Alcuni lo fanno per amore

cosa fanno gli altri per l'oro

Alcuni perdono la testa

per amore di un paio di begli occhi

La forte lotta per il potere

i poveri per il cibo

E tutti noi abbiamo qualcosa

che più desideriamo

Ho calpestato mille strade

Sono stato su mille treni

E ho camminato in tutte le città

da Bangkok a Bordeaux

Ce ne sono tanti per cui puoi sentirti dispiaciuto

Ma il più miserabile è probabilmente quello

che hanno dato una sbirciatina dove si trova la beatitudine stessa

e non ci tornerò mai più