Fascismens racka - Mikael Wiehe

Han är fascismens racka

Han är fascismens hund

Han ser med husses ögon

och talar med hans mun

Han skäller som han skäller

och biter när han vill

och rycker i sitt koppel

när helst han säger till

Han tar ett skutt när husse nickar

Hoppar upp när husse tittar

Räcker tass och sitter vackert

Och kan rulla runt på rygg

Han är fascismens racka

Han är sin herres hund

Han ser som han

och talar med hans mun

Han är fascismens racka

och hundlikt är hans liv

Han hukar sej och kryper

på husses direktiv

Han slickar husses stövlar

och äter ur hans hand

och ligger vid hans fötter

och löper i hans band

Han tar ett skutt, när husse nickar

Hoppar upp när husse tittar

Räcker tass och sitter vackert

Och kan rulla runt på rygg

Han är fascismens racka

och hundlikt är hans liv

han hukar sej för maktens direktiv

En racka är en racka

Den kräver disciplin

Den måste man dressera

om den ska sitta fint

och aldrig släppa kopplet

en enda liten stund

Då hugger den mot strupen

Det går på en sekund

Den tar ett skutt när ingen tittar

Hoppar upp fast ingen nickar

Biter fast och sliter loss

Tills dom blir liggande på rygg

En racka är en racka

Den bidar sin triumf

En sådan herre har en sådan hund

È il capro espiatorio del fascismo

È il cane del fascismo

Vede con gli occhi del suo padrone

e parla con la sua bocca

Abbaia come abbaia

e morde quando vuole

e sussulta al guinzaglio

ogni volta che dice

Prende un colpo quando il suo padrone annuisce

Salta quando il maestro guarda

Basta zampa e si siede magnificamente

E può rotolarsi sulla schiena

È il capro espiatorio del fascismo

È il cane del suo padrone

Gli assomiglia

e parla con la sua bocca

È il capro espiatorio del fascismo

e come un cane è la sua vita

Si accovaccia e striscia

sulla Direttiva della Camera

Lecca gli stivali del suo padrone

e mangia dalla sua mano

e giace ai suoi piedi

e corre nella sua banda

Prende un colpo quando il suo padrone annuisce

Salta quando il maestro guarda

Basta zampa e si siede magnificamente

E può rotolarsi sulla schiena

È il capro espiatorio del fascismo

e come un cane è la sua vita

si accovaccia alle direttive del potere

Una racchetta è una racchetta

Richiede disciplina

Deve essere addestrato

se dovesse calzare bene

e non rilasciare mai il guinzaglio

ancora un po'

Poi colpisce la gola

Passa in un secondo

Ci vuole un colpo quando nessuno sta guardando

Salta su ma nessuno annuisce

Morsi e lacrime si sciolgono

Fino a quando non si sdraiano sulla schiena

Una racchetta è una racchetta

Fa il suo trionfo

Un tale gentiluomo ha un tale cane