Siv Och Gunne - Monica Zetterlund

Nyss, så var det sommarkväll,

sommarnatt kom sedan.

Solen vaknar röd och snäll,

det är morgon redan.

Och i tusen fönsters rad,

i en hyreshus-fasad

har just tusen eldar tänts

utom ett som står på glänt.

Där bor Siv och Gunne.

Nu gör dom en unge.

Högt mot himlen klar och blå,

slår en trast sin lyra,

tunnelbanan börjar gå,

nu slår klockan fyra.

Ingenting där utanför,

Siv och hennes Gunne stör.

Sivan älskar lugn och trygg,

foten över Gunnes rygg.

Fina Siv och Gunne,

nu gör dom en unge.

Siv har bäddat sängen fin,

rena vita lakan.

På ett bord står frukt och vin,

tro om det ska smaka.

Vinden vid gardinen rör,

måsar seglar utanför.

Du, var valmo går i dans,

i ett land långt bort någonstans,

dansar Siv och Gunne,

nu gör dom en unge.

Proprio ora, era una sera d'estate,

poi venne la notte d'estate.

Il sole si sveglia rosso e gentile,

è già mattina.

E in una fila di mille finestre,

nella facciata di un condominio

mille fuochi sono appena stati accesi

tranne uno che sta socchiuso.

Siv e Gunne vivono lì.

Ora fanno un bambino.

In alto nel cielo limpido e azzurro,

un tordo suona la sua lira,

la metropolitana inizia a funzionare,

adesso sono le quattro.

Niente là fuori,

Siv e il suo Gunne disturbano.

Sivan ama la pace e la sicurezza,

piede sopra la schiena di Gunne.

Bellissimi Siv e Gunne,

ora fanno un bambino.

Siv ha rifatto bene il letto,

lenzuola bianche pulite.

Su un tavolo ci sono frutta e vino,

credi se avrà un sapore.

Il vento al sipario si agita,

i gabbiani navigano fuori.

Tu, dove Valmo va a ballare,

in una terra lontana da qualche parte,

Siv e Gunne ballano,

ora fanno un bambino.