Höst på min planet - Lars Winnerbäck

Jag kanske borde åka utomlands

Du säger att jag borde se mig kring

Men jag har inte tid med någon annanstans

Har inte lust med massa «någonting»

Jag vill se frost ur varje sommardagg

Jag vill se skymning mitt i rusningen

Jag vill se vimlet byta ytterplagg

Jag vill se löven byta färg igen

Du säger att jag har en liten värld

Men den är större än begär

Jag vilar under himmelen

I höst på min planet

Jag sjunger för mig själv

Fastän jag vet

Att sånt kan kallas ensamhet

Nu sköljer luften över sommardamm

Nu landar folk och allting återgår

Nu går passionen och blir allvarsam

Om någon sådan ännu återstår

Jag blev utan, men jag klarar mig

Det finns en park vid Söder Mälarstrand

Dit kan man gå en stund och vila sig

Man kan få nog av all panik ibland

Det är nojor och normer, neuros och rosa neon

Och tomma tal i telefon

Jag vilar under himmelen

I höst på min planet

Jag sjunger för mig själv

Fastän jag vet

Att sånt kan kallas ensamhet

Persiennerna dras ner

Det mörknar och jag ber:

Låt mig bli din melankoliska vemodskavaljer

En nattlig promenad

I en höstmörk stad;

Jag kan inte önska mig nåt mer

Så jag åker inte utomlands

Förrän vintern fäller slutridå

Här är ett skådespel i höstlövsdans

Som jag vill se varenda meter på

Du säger att jag har en liten värld

Men den är snygg och full av flärd!

Jag vilar under himmelen

I höst på min planet

Jag sjunger för mig själv

Fastän jag vet

Att sånt kan kallas ensamhet

Jag vilar under himmelen

I höst på min planet

Jag dansar för mig själv

Fastän jag vet

Att sånt kan kallas ensamhet

Forse dovrei andare all'estero

Dici che dovrei guardarmi intorno

Ma non ho tempo per nessun altro

Non mi sento un sacco di «niente»

Voglio vedere il gelo da ogni rugiada estiva

Voglio vedere il tramonto nel bel mezzo della corsa

Voglio vedere il trambusto cambiare i capispalla

Voglio vedere le foglie cambiare di nuovo colore

Dici che ho un piccolo mondo

Ma è più grande del desiderio

Mi riposo sotto il cielo

Questo autunno sul mio pianeta

canto per me stesso

Anche se lo so

Che una cosa del genere si possa chiamare solitudine

Ora l'aria lava sulla polvere estiva

Adesso le persone atterrano e tutto ritorna

Ora la passione va e diventa seria

Se ne rimane uno

Sono rimasto senza, ma ci riesco

C'è un parco a Söder Mälarstrand

Puoi andarci per un po' e riposarti

A volte puoi averne abbastanza di tutto il panico

Ci sono nojos e norme, neuros e neon rosa

E numeri vuoti al telefono

Mi riposo sotto il cielo

Questo autunno sul mio pianeta

canto per me stesso

Anche se lo so

Che una cosa del genere si possa chiamare solitudine

Le persiane sono abbassate

Si sta facendo buio e prego:

Fammi essere il tuo malinconico cavaliere della malinconia

Una passeggiata notturna

In una città buia autunnale;

Non posso desiderare di più

Quindi non vado all'estero

Prima dell'inverno cala il sipario finale

Ecco uno spettacolo nella danza delle foglie d'autunno

Su cui voglio vedere ogni singolo metro

Dici che ho un piccolo mondo

Ma è elegante e pieno di stile!

Mi riposo sotto il cielo

Questo autunno sul mio pianeta

canto per me stesso

Anche se lo so

Che una cosa del genere si possa chiamare solitudine

Mi riposo sotto il cielo

Questo autunno sul mio pianeta

Ballo per me stesso

Anche se lo so

Che una cosa del genere si possa chiamare solitudine