Aldrig riktigt slut - Lars Winnerbäck

«Det var jag och fröken Svår, vi skulle hem åt samma håll

Det kanske blev en liten omväg men vad spelar det för roll

Natten var så tyst och skön och månen var så vacker över taken

Hon hade tappat allt igen, varenda mening, varje hopp

Hennes utsikt var en botten, hennes drömmar var en flopp

Men ändå, där vi gick, hon skratta' till och prata' på och höll sig vaken

Hon sa: «Nu har jag rensat ur, nu spelar ingenting nån roll

Nu kan det blåsa vart det vill, för nu är allt tillbaks på noll

Och här kan allting börja om, nu kan jag se vad jag förträngt

Nu ska jag passa mig för dom, som aldrig gjort som dom har tänkt

För jag vill aldrig bli en sån, så har jag lärt mig det igen

Det kanske passar nån, men inte mig och inte än»

Varje stund, var minut, var sekund

Samma konstiga beslut

Det blir fel, slår bakut, allt går snett

Men det tar aldrig riktigt slut

Solen skulle just gå opp, när vi kom hem till hennes hus

Hon hade städat och gjort fint och bjöd på te och tände ljus

Hon log och sa: «Det är väl rätt okej, vi är nog alla ganska lika

Det finns dom som tror på Gud, och dom som ägnar sig åt spel

Alla drömmer vi om lyckan som om livet blivit fel»

Det var schyst att dricka te och höra fröken Svår predika

Hon sa: «Jag säger vad jag vill, skit samma om nån skräms

Om det blir pinsamt för en del, så är det ändå dom som skäms

Jag har gjort fel ibland, jag vet, men ingen mening att ge opp

Jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp

Och jag vill hellre bli en sån, så har jag lärt mig det igen

För det finns nåt bra och stort i alla om och alla men»

Varje stund, var minut, var sekund

Samma konstiga beslut

Det blir fel, slår bakut, allt går snett

Men det tar aldrig riktigt slut

Nu är det höst och allt är mörkt, jag skriver brev till fröken Svår

Jag måste veta hur det går, jag måste fråga hur hon mår

Du har din egen väg att gå, skit samma vilket håll

Det kanske blir en liten omväg men vad spelar det för roll

Alltid lär man sig väl nåt, det var väl så det skulle va'

Det blir en massa spe och spott, men det är skit man måste ta

Varje stund, var minut, var sekund

Samma konstiga beslut

Det blir fel, slår bakut, allt går snett

Men det tar aldrig riktigt slut"

"Eravamo io e Miss Difficile, stavamo tornando a casa nella stessa direzione

Potrebbe essere stata una piccola deviazione, ma che importa

La notte era così tranquilla e bella e la luna era così bella sui tetti

Aveva perso di nuovo tutto, ogni singola frase, ogni speranza

Il suo punto di vista era il minimo, i suoi sogni erano un flop

Ma comunque, ovunque andassimo, rideva "per parlare" e rimaneva sveglia

Ha detto: «Ora ho ripulito, ora niente conta

Ora può soffiare dove vuole, perché ora tutto è tornato a zero

E qui tutto può ricominciare, ora posso vedere cosa ho represso

Ora mi prenderò cura di coloro che non hanno mai fatto come volevano

Perché non voglio mai essere così, l'ho imparato di nuovo

Potrebbe andare bene a qualcuno, ma non a me e non ancora »

Ogni momento, ogni minuto, ogni secondo

La stessa strana decisione

Va storto, colpisce all'indietro, tutto va storto

Ma non finisce mai davvero

Il sole stava per sorgere quando tornammo a casa sua

Aveva pulito e fatto bene e offerto tè e candele accese

Lei sorrise e disse: "Va tutto bene, probabilmente siamo più o meno tutti uguali

Ci sono quelli che credono in Dio e quelli che si dedicano al gioco d'azzardo

Tutti sogniamo la felicità come se la vita fosse andata storta »

È stato bello bere il tè e ascoltare la predica di Miss Difficile

Ha detto: «Io dico quello che voglio, merda lo stesso se qualcuno ha paura

Se è imbarazzante per alcuni, si vergognano ancora

A volte ho commesso degli errori, lo so, ma non ha senso mollare

Penso che un piccolo eroe viva in ogni piccolo flop

E preferirei essere così, quindi l'ho imparato di nuovo

Perché c'è qualcosa di buono e di grande in tutto se e in tutto tranne »

Ogni momento, ogni minuto, ogni secondo

La stessa strana decisione

Va storto, colpisce all'indietro, tutto va storto

Ma non finisce mai davvero

Adesso è autunno ed è tutto buio, sto scrivendo una lettera a Miss Difficile

Devo sapere come sta andando, devo chiederle come sta

Hai la tua strada da percorrere, merda, non importa in che direzione

Potrebbe essere una piccola deviazione, ma che importa

Impari sempre qualcosa, andava bene così sarebbe '

Ci saranno molti sputi e sputi, ma questa è merda che devi prendere

Ogni momento, ogni minuto, ogni secondo

La stessa strana decisione

Va storto, colpisce all'indietro, tutto va storto

Ma non finisce mai davvero"