Ett slags liv - Lars Winnerbäck

Jag har aldrig drömt om diamanter

Jag har aldrig drömt om guld

Jag har drömt för att få vila en stund

Från ärenden och skuld

Från en kall och blåsig vinter

Från ett inarbetat mönster

Jag är ingenstans på väg här

Men det lyser i ditt fönster

På varsin sida samma säng

På varsin sida jorden

Här rullar bilder från en undergångsfilm

Och jag har svårt att finna orden

Ser du stenarna som rullar här

Det blir aldrig mer som förr

Det här är sista gången jag

Vänder om och ringer på din dörr

För tradarna som ger sig ut på vägarna

Eller båtarna som lämnar sin hamn

Jag kommer aldrig sluta höra

Hur dom ropar mitt namn

Ta vind, ge dig av, här finns en famn

Och ett slags liv

Hör du sångerna och ropen

Det är ungarna på gården

Dom säger att allvaret är över

För den här gången

Det var en hare där i snåren

Häll upp mer av det röda

Och säg att du vill ha mig

Jag är lite rädd

Att andra män ska komma hit och ta dig

Och jag är rädd att du mår bra nu

Att allt det onda har gått över

Jag är rädd att jag står kvar på samma punkt

Utan nåt som jag behöver

Gav jag upp det allra dyraste

Lite grann får man försaka

Jag var bara rädd att

Himlen skulle hämta mig tillbaka

Medan tradarna ger sig ut på vägarna

Eller båtarna lämnar sin hamn

Jag kommer aldrig sluta höra

Hur dom ropar mitt namn

Ta vind, ge dig av, här finns en famn

Och ett slags liv

Non ho mai sognato i diamanti

Non ho mai sognato l'oro

Sogno di riposare da un po'

Da casi e debiti

Da un inverno freddo e ventoso

Da un modello stabilito

Non vado da nessuna parte qui

Ma brilla nella tua finestra

Su ogni lato lo stesso letto

Su ogni lato della terra

Ecco le immagini di un film del giorno del giudizio

E ho difficoltà a trovare le parole

Vedi le pietre rotolare qui

Non sarà mai più lo stesso

Questa è l'ultima volta che lo sono

Si gira e suona il campanello

Per i commercianti che escono per le strade

O le barche che lasciano il porto

Non smetterò mai di sentire

Come chiamano il mio nome

Prendi il vento, scendi, ecco un abbraccio

E un tipo di vita

Senti le canzoni e le grida

Sono i bambini della fattoria

Dicono che la serietà sia finita

Per adesso

C'era una lepre nel boschetto

Versare più del rosso

E dimmi che mi vuoi

Ho un po' paura

Che altri uomini vengano qui e ti prendano

E temo che tu stia bene ora

Che tutto il male è passato

Temo di essere bloccato sullo stesso punto

Senza nulla di cui ho bisogno

Ho rinunciato al più costoso

Devi arrenderti un po'

Avevo solo paura di farlo

Il paradiso mi riporterebbe indietro

Mentre i commercianti escono per le strade

Oppure le barche lasciano il loro porto

Non smetterò mai di sentire

Come chiamano il mio nome

Prendi il vento, scendi, ecco un abbraccio

E un tipo di vita