Nån annan - Lars Winnerbäck

Solen gick ner som på beställning, det hade inte varit samma sak om den sken

Där vi gick i sjöar som vattenpölar med våra kängor och smala ben

Tänk om kaféet inte stängt så tidigt den kvällen

Tänk om klockan tagit samma vägar som vi

När vi gick på tomma, blöta gator där historierna flög förbi

Och allt som vi sa då

Tänk att man kunde säga så

Vi gick bland gårdar, hus, affärer och skjul

Och allt var så konstigt

Men förbannat kul

Det kunde ha varit nån annan

Men det var jag

Vad är det som gör att man säger saker, man säger saker man inte förstår

Där vi gick på berg som högar av löv med långa jackor och längre hår

Och vad är det som gör att man glömmer saker

Man glömmer att man trivs med livet ibland

När vi flydde från sanning, tid och besvär

För att ta måsten i andra hand

Och allt som vi sa då

Tänk att man kunde säga så

Vi snackade skit om alla vi kunde klandra

För att komma på att vi bara hade varandra

Det kunde varit några andra

Men det var vi

Och vi glömmer höst, och vi glömmer vår

Vi glömmer allt och tror att tiden är svår

Men man kommer på, sen efteråt

Att vi hade rätt kul emellanåt

Ja, vad var det egentligen som hände den kvällen

Vad gjorde mig så förfärligt glad

När vi gick med förhoppningar som drömmar

Om stearinljus och varm choklad

Tänk om kaféet inte stängt så tidigt den kvällen

Tänk om klockan tagit samma vägar som vi

Tänk om vi inte gått i några vattenpölar

Som smala ben och kängor trampat i

Allt som vi sa då

Tänk att man kunde säga så

Nu har jag gått den vägen igen

Men det var inte samma sak, saknar någon vän

Jag önskar att det vore nån annan

Jag anar vem

Men jag vet inte än

Il sole è tramontato come ordinato, non sarebbe stato lo stesso se avesse brillato

Dove abbiamo camminato nei laghi come pozze d'acqua con i nostri stivali e le gambe sottili

E se il caffè non chiudesse così presto quella sera

E se l'orologio avesse preso la nostra stessa strada

Mentre camminavamo per le strade vuote e bagnate dove le storie volavano

E tutto quello che abbiamo detto allora

Immagina di poterlo dire

Abbiamo passeggiato tra fattorie, case, negozi e capannoni

E tutto era così strano

Ma dannatamente divertente

Potrebbe essere stato qualcun altro

Ma sono stato io

Cos'è che ti fa dire cose, dici cose che non capisci

Dove camminavamo sulle montagne come mucchi di foglie con giacche lunghe e capelli più lunghi

E cos'è che ti fa dimenticare le cose

Dimentichi che a volte ti godi la vita

Quando siamo fuggiti dalla verità, dal tempo e dai guai

A prendere il mosto in secondo luogo

E tutto quello che abbiamo detto allora

Immagina di poterlo dire

Abbiamo parlato di merda di chiunque potessimo incolpare

Per ricordare che ci siamo solo avuti

Potrebbero essercene altri

Ma eravamo noi

E dimentichiamo l'autunno, e dimentichiamo il nostro

Dimentichiamo tutto e pensiamo che il tempo sia difficile

Ma vai avanti, tardi dopo

Che ci siamo divertiti molto a volte

Sì, cosa è successo davvero quella notte

Ciò che mi ha reso così terribilmente felice

Quando siamo andati con speranze come sogni

A proposito di candele e cioccolata calda

E se il caffè non chiudesse così presto quella sera

E se l'orologio avesse preso la nostra stessa strada

E se non entrassimo in nessuna pozza d'acqua

Come gambe strette e stivali calpestati

Tutto quello che abbiamo detto allora

Immagina di poterlo dire

Ora sono andato di nuovo in quel modo

Ma non era lo stesso, non manca nessun amico

Vorrei che fosse qualcun altro

Immagino chi

Ma non lo so ancora